Någonstans finns det en vår mitt i höstens stormar.
Någonstans i vinterns spår väntar det en sommar.
Och jag hoppas att du är där och bevisar vad kärlek är.

Men kan jag tro på kärlek, när den gör oss så ont.
Hur kan jag tro på livet, allt jag hör ekar tomt.

Jag har sett hur du kan le, jag har hört dig gråta
Det e alltid svårt att se kinder som e våta

Jag e ensam mitt i havet, varje själ är en ö
Någonstans finns det en vår mitt i höstens stormar
Någonstans i vinterns spår väntar det en sommar

Jag behöver dig nära mig, jag vill känna dig bära mig
Hur kan jag tro på kärlek när jag vet att den så ofta dör?
För att dem tror att livet bara va ett litet frö
Någonstans finns det kärlek, någonstans finns det hopp.

Någonstans finns det värme, någonstans går solen upp.

Att släppa taget är kanske det vi människor har svårast att hantera.

All tvåsamhet är på olika sätt en kamp. Vi kämpar med nedbrytande vardag, slentrianmässig rutiner och kärlekshandlingar plus trötta och hopplösa gräl om allt och ingenting. Jag tror det tär på oss, så det är inte konstigt att vi på något sätt vill göra oss behövda och oumbärliga och kanske är det för att finna mening med det där som kallas livet som vi försöker vara så otroligt viktiga, jag vet inte.

Men du har ingen rätt att äga någon, du har ingen rätt att på något sätt kräva att någon skall stå vid din sida för att du behöver det. Du kan önska att folk stannar, inte mer, du äger ingen annan än dig själv.

Hur vet jag vad som är rätt då? Är magkänsla och intuition samma sak? Är det så att vi människor styrs av vår magkänsla eller låter vi den analytiska delen av hjärna bestämma? Var kommer hjärtat in då? Vem eller vad avgör vad som är rätt? Kan det verkligen vara så att den ena delen av tvåsamheten kan ha en magkänsla, hjärnanalys som säger: Släpp inte taget, detta är rätt! Medans den andra delens magkänsla och hjärnanalys säger: Lägg ner! Detta kommer aldrig funka!

Att låta magkänslan styra har blivit ett sätt att signalera att man törs tänka själv och inte är fyrkantig. Men hur bra blir det när ”magen” får bestämma? Inte alls, om man får tro filosofen Kristoffer Ahlström.Han säger: Därför blir det ofta fel när vi låter magkänslan styra. Ett exempel på det är amerikanernas reaktion på terrordåden den 11 september 2001. Plötsligt avstod många från att flyga och körde hellre bil långa sträckor. Resultat: trafikdödligheten rakade i höjden året efter 11 september. 

Så vad är rätt egentligen?? Ska magkänslan bestämma? Är det här hjärtat kommer in?

Finns det en ”the one” för alla? Om man nu träffa ”the one”, är jag då ”the one” för honom också eller varför anser jag då på ett så säkert sätt, genom magkänsla, hjärnanalys och hjärta att han är ”the one”?

Och hur ska ett förhållande med ”the one” i så fall vara? Ska man bada mysbadkar varje dag och fylla i varandras meningar? Springa hand i hand över ängarna och kasta sig i halmen och ha sinnessjukt bra sex?
Livet är ingen romantisk komedi. Det vet alla magkänslan, hjärnanalysen och hjärtat!

Det är inte som på film eller som i sagorna då de levde lyckliga i alla sina dar. Ingen är lycklig alla dagar. Men vart går gränsen? Ska man nöja sig med att vara lycklig hundra dagar om året? Eller 364 dagar? Hälften? Mer än hälften? Eller räcker det med en enda magisk dag? Vem avgör det?

Hur många dåliga dagar ska man stå ut i hopp om att de lyckliga dagarna ska komma igen? Ger vi upp för lätt? Jag kan tro att det är vår magkänsla som får oss att ge upp även om hjärtat och känslorna säger annat. Hjärnan finns ju med för båda. Men för att kunna kämpa och vilja så måste magkänslan få budskap från hjärtat att känslorna finns, för att känslorna ska finnas så måste hjärnan attraheras.. Men vem bestämmer vad magkänslan ska ge oss för signal? Och ska vi eller ska vi inte chansa?
Kan jag påverka min partners magkänsla? Eller blir det fel? Kan man överbevis någon annans magkänsla?

Jag vill gärna påstå att så länge man inte försökt eller provat så kan man inte lita på sin magkänsla. För så länge människor vägrar chansa så kommer dom aldrig få reda på om det var sant det magkänslan sa… Att lita på sin magkänsla är som att tro att spöken går omkring med lakan och rasslar med kedjor, eller att drakar finns och sprutar eld! Man kan lita på sin känsla till viss del. I detta fall handlar det så klart om det berömda ämnet KÄRLEK, Jag vill påstå att du kan lita på känslan om du misstänker otrohet eller oärlighet. Men att lita på en magkänslan som säger ”det kommer inte funka” utan att ens göra en ansatts till att se om det är så när man konstant känner att man vill ha personen närhet övergår mitt förstånd.

När tiderna är tuffa, vi är mer sårbara än någonsin, och det kan vara frestande att göra saker som vi normalt aldrig skulle kunna tänka oss.
Man kanske känner ett desperat behov efter en flykt eller en isolering, men sådana snabba lösningar kommer bara att göra saker värre.. 
Ni får gärna kommentera om ni vill! Ingen skulle bli lyckligare än jag att få svar på mina små fnuliga tankar!

Puss och kram till alla som förtjänar det!

Problem!! Ja för mig är det nått som enkom finns före en lösning!
Allt går att lösa på ett eller annat sätt!
Man kan förändra och ta sig därifrån själv. Det är trots allt bara du själv som bestämmer hur! Det är bara du själv som kan visa vägen och avgöra.

Du KAN själv lösa ALLT!
Hjälp på vägen? ABSOLUT! Det är väl därför man rådfrågar och tar emot tips. Men det är DU som kommer bestämma hur det ska lösas.

Är det då ett problem egentligen? Eller är det bara nått bestämt att du inte har en lösning på?

Jag tror att om man grubblar för mycket på ett problem så blir man till slut totalt blockerad. Att analysera grunden till problemet tror jag också bara ställer till med massa onödigt tänkande!

I det läget kanske det är bättre att be om hjälp från nån som kanske kan se problem med en annan erfarenhet. Kanske kan denne få dig att tänka ur ett annat perspektiv?
Kanske kan denne se saker i problemet som du inte ser? Och på så sätt blir det nått som bara är Före en lösning!

Vill man så kan man!! Vågar man så finns viljan!

Hitta en intressant text på nätet!!
Om det är rätt, har jag ingen aning om men absolut intressant! :)

Från Smartare-liv.se

1. Identifiera vad som är problemet och formulera det i en enda mening.
Det här är förstås viktigast. Ditt problem måste förtydligas så du ser det framför dig. Om du gör meningen för luddig eller problemet för allmänt så kommer du att kämpa förgäves för att hitta en snabb lösning. Istället för “Vår kundservice måste bli bättre” som skickar dina tankar åt flera olika håll samtidigt, så är det bättre att servera det i en mer hanterbar portion: “Kunderna klagar över att NN är ohyfsad i telefonen”, eller “Vi behöver sälja mer till våra befintliga kunder som ringer oss”.

2. Vad beror problemet på?
Problemet med problem är att vi gärna vill komma på en lösning pang på istället för att gräva efter roten till det onda. Resultatet blir ofta att “lösningen” bara behandlar symptomen. Om du istället börjar tänka på vad det är som gör NN så ohyfsad i telefonen (hård arbetsbelastning, en produkt som inte fungerar och som han/hon får skäll för hela tiden, NN:s personliga situation hemma eller på jobbet etc.) så kan du istället för att skälla ut NN få klart för dig vad det handlar om på riktigt.

3. Vilka är de möjliga lösningarna?
När du väl kommit fram till vad som orsakar problemet så borde också lösningarna bli tydliga. NN kanske går igenom en skilsmässa, är fel person på fel plats, inte har stöd av teknikavdelningen som aldrig är tillgängliga etc.

4. Vilken är den bästa lösningen?
Här väger du för- och nackdelar mellan de olika lösningar du kom fram till i punkt 3 och avgör vilken lösning som är bäst just precis nu. Senare kommer du kanske fram till att en annan av lösningarna är bättre och då får du använda dig av den, men det viktiga är att du bestämmer dig för att göra något direkt än att behålla problemet.

5. Gör en plan för att lösa problemet
De flesta problemlösarmöten slutar med att det inte finns en tydlig plan att gå vidare med. Det är en fälla. Ofta känner vi att problemet nästan är löst bara man pratar om det (ja, ibland är det ju så också), men det är viktigt att det finns en person som är ansvarig för de åtgärder ni ska vidta för att slippa problemet. Jag älskar personligt ansvar eftersom det ställer krav på någon att faktiskt göra det som behövs.

Puss & Kram till alla som förtjänar det ❤❤

Är du med rätt partner?

Under ett seminarium frågade en kvinna, ”Hur vet jag om jag är med rätt person?”.

Mannen som ledde seminariet la då märke till att det satt en stor man bredvid henne så han sa, ”Det beror på. Är det där din partner?”. Kvinnan svarade med uppriktighet i rösten ”Hur vet du det?”. ”Eftersom din fundering förmodligen tynger dig ska jag besvara din fråga”, svarade mannen.
Så här lyder svaret.
Alla förhållanden följer samma mönster… I början är du förälskad. Du längtar efter telefonsamtalen, beröringen och du gillar din partners små egenheter. Att falla för din partner var inte svårt, nej, det var tvärtom en helt naturlig och spontan upplevelse. Du behövde inte GÖRA någonting. Det är därför man säger att man ”faller” för någon.
Människor som är förälskade säger ”jag föll som en fura” eller ”det sa bara klick”. Fundera på uttrycken. Det antyder att du bara stod där, utan att göra något, och så plötsligt hände något dig.
Att bli förälskad är en passiv och spontan upplevelse. Men efter ett par månader eller år tillsammans, falnar glöden. Det är ett naturligt mönster i ALLA förhållanden.
Sakta men säkert blir telefonsamtalen (om dom alls kommer) en källa till irritation, beröring är (när den väl sker) inte alltid välkommen och din partners egenheter är inte längre charmiga, dom driver dig till vansinne. Symptomen för det här stadiet varierar för varje förhållande, men du kommer att lägga märke till en dramatisk skillnad mellan det inledande stadiet när du var förälskad och det efterföljande stadiet som är betydligt tråkigare och stormigare.
Det är nu som du och/eller din partner kan börja fråga er ”’Är jag med rätt person?”. Och när du tänker tillbaks på den glödande kärlek ni en gång hade kanske du börjar längta efter att få uppleva det med någon annan. Det är nu förhållanden rasar samman.
Hemligheten med att lyckas i ett förhållande är inte att finna rätt person, det är att lära sig att älska den person man har hittat.
Människor skyller ofta sin olycka på sin partner och börjar söka efter bekräftelse och tillfredsställelse utanför förhållandet. Resultatet av sökandet kan se ut på många sätt.
Otrohet är det vanligaste. Men ibland gräver människor istället ner sig i arbete, en hobby, vänskap, överdrivet tevetittande eller missbruk av olika slag. Men lösningen ligger inte utanför förhållandet. Det ligger inom det.
Jag säger inte att du inte kan förälska dig i någon annan. Självklart kan du det och tillfälligt skulle det kännas bättre. Men några år senare skulle du vara tillbaks i samma situation.
Skälet till det är, och lyssna nu noga:
Hemligheten för att lyckas i ett förhållande är inte att hitta rätt person, det är att lära sig älska den person du har hittat.
Att bibehålla kärleken är inte en passiv eller spontan upplevelse. Du måste jobba på det, dagligen. Det kräver tid, ansträngning och energi. Viktigast av allt, det kräver vishet och förnuft. Du måste veta vad du ska göra för att få det att fungera, det finns inga genvägar.

Kärleken är INTE ett oförutsägbart mysterium som varken du eller din partner kan påverka utgången av. Precis som att fysikens lagar styr universum, finns det på samma sätt lagar för förhållanden. Om du vet hur du ska tillämpa dessa lagar är resultatet förutsägbart.
Kärlek är alltså ett ”beslut”, inte bara en känsla.
Kom ihåg: Du avgör inte själv vilka människor som kommer in i ditt liv. Däremot är det upp till dig att bestämma vem som får gå, vem som får stanna och vem du vägrar att släppa taget om! ♥

Wishes there was such thing as a time machine sometimes....

Choose wisely your actions, you can't take back what has been said, or done..

When I'm gone, I'm gone Forever <\3

Berätta sanningen, har jag förlorat dig för gott??
Vi kysste varandra hela natten men nu finns det ingenting kvar??

Jag vet inte varför jag kämpa emot det, det är uppenbart att det är över
Berätta sanningen för mig,har jag förlorat dig för gott??

Jag vet att du väntar på att dina tankar ska få svar, men du kan få dom av mig
Bara behandla mig bra och jag ska ge dig resten av mig

Det finns inget mer kvar, jag vet att du tar det ifrån mig när du går            
Jag gav dig allt och nu finns det ingenting kvar av mig

Berätta sanningen, har jag förlora dig för gott??
Vi kysser varandra hela natten men nu finns det ingenting kvar

Jag vet inte varför jag kämpa emot det, det är uppenbart att det är över
Berätta sanningen för mig,har jag förlorat dig för gott??

Kan inte förlora dig från mitt liv, Du vet att jag försökte
Hur kan du förlora tid?? Kan inte förlora dig från mitt liv

Låt ej vår kärlek ta slut, Det vi har är sällsynt och kallas äkta.                                                                            Jag vill ge dig allt, varför kan du ej ta emot det??

Berätta sanningen, har jag förlorat dig för gott??
Vi kysser varandra hela natten men nu finns det ingenting kvar

Jag vet inte varför jag kämpa emot det, det är uppenbart att det är över
Berätta sanningen för mig,har jag förlorat dig för gott??

Fast detta borde du veta....

m.f.l

Vi människor är som gjorda för att ÄLSKA- vi ÄR kärleken.
När Vi upplever kärlek så funkar allt, Vi är glada och lyckliga och utan problem.
När Vi hindrar den villkorslösa kärleken till livet på något sätt så hindrar Vi även kärleksflödet i våra kroppar och då mår Vi dåligt.

Att bli medveten om sina handlingars egentliga grund kan vara jobbigt i början men det är rent växande. Trots många missförstånd är det enkelt att skilja på kärlek och rädsla:

Rädsla är den kraft som drar samman, stänger, drar in, springer, gömmer, stoppar undan, skadar.
Kärlek är den kraft som skapar växande, öppnar, sänder ut, stannar, avslöjar, delar med sig, helar.

Rädslan sveper in våra kroppar, kärleken låter oss stå nakna.
Rädslan klänger fast vid och håller kvar allt vi har, kärleken ger bort allt vi har.
Rädslan håller nära, kärleken håller av.
Rädslan griper tag, kärleken släpper taget.
Rädslan gnager, kärleken lindrar.
Rädslan går till attack, kärleken rättar till.

Vi är uppfostrade att vara rädda. Vi lär oss att det är den starka som vinner och att den kloka blir framgångsrik. Det sägs däremot inte mycket om vilken otrolig salighet som tillfaller den person som visar den största kärleken...

Dessa två motpoler blandas väldigt ofta ihop (tro det eller ej!).
Även om de är varandras motsatser, så kan vissa av oss inbilla sig att tex. svartsjuka visar att ens partner verkligen älskar en... när känslan egentligen är rädsla.

Andra situationer/upplevelser där kärlek och rädsla oftast blandas ihop är till exempel meningar som "Jag kan inte leva utan Dig". Den anses som väldigt kärleksfull men ursprunget är rädsla.

Text tagen från dinlivscoach.com

För att våga, måste man ha mod..
För att vinna, måste man chansa..
För att älska, måste man känna..

?? ?? ?? ??

I våras så försvann det hundvalpar spårlöst i Stockholm. Stort pådrag att hitta valparna blev det. Visa sig senare vara början på en fruktsansvärd historia.

http://www.expressen.se/nyheter/misshandlade-och-styckade-valp/

Så det var alltså ägarna själva, som var skyldiga. Visst hade jag hört ryktena, visst hade även jag noterat en del saker som kanske var lite… Avvikande, hos dem – men jag hade ändå inte förlikat mig med att det skulle vara så. Nu inte bara var det så att de slagit ihjäl Lillebror, de hade även lyckats komma över ytterligare en valp, som fick dö vid den ringa åldern av tio veckor.

Men nu var de häktade, nu började det hända saker! Tyvärr skedde också en del misstag: fel kvinna pekades ut som mannens sambo, trots att de varit skilda i två år och hon absolut inte har med saken att göra. Tusen nya frågor uppstog och en vild jakt på vittnen, samt andra som detta par varit i kontakt med, påbörjades. För detta par har nämligen varit i konstant jakt på amstaffvalpar, ända fram till veckan innan de häktades. Många uppfödare trädde fram och berättade att de blivit kontaktade, och enligt uppgift har mannen även varit i kontakt med en omplaceringsgrupp på facebook.

Det häktade paret heter Arslan Gökhan, född 820311-5756
med sambon Evrim (Oya) Güner, född 791006-5163

Den 24e augusti begärdes de omhäktade fram till den 7e september (alltså idag, åtalsförhandlingar pågår i skrivande stund) då åtalsförhandlingar ska ske. Båda sitter fortfarande misstänkta för djurplågeri. Det fanns en del andra misstanker mot dem: grovt narkotikabrott, försäkringsbedrägeri och försök till försäkringsbedrägeri, någon av dem är redan friad på någon punkt, men båda sitter alltså fortfarande misstänkta för grovt djurplågeri.

Lillebror har en sida på facebook, Lillebror ser Dig

Gökhan försatt på fri fot!????? 2012-12-11
Ja, så är då rättegången mot Lillebrors och Pilangos baneman över, i Svea Hovrätt.
Den 6e, 7e och 10e december hölls rättegången, lite förvånande inte i säkerhetssal vilket ju var fallet i Tingsrätten. Den sista dagen gick fort, då var det bara slutpläderingarna från åklagare respektive advokat.

Åklagaren yrkade på sammanlagt 2 år och 9 månader, 1,5år för varje valp som bragts om livet under dessa svåra plågor. Advokaten ville att den åtalade skulle försättas på fri fot i avvaktan på dom, men detta avslogs under rättegången.
Dock hände något senare under måndagen, som gjorde att detta beslut revs upp, och Arslan Gökhan försattes på fri fot ändå.

Info hämtad från http://hundtilltusen.wordpress.com/

Tror att det jag önskar denne person är olagligt och hoppas innerligt att det finns folk som inte har samma spärrar som jag som läser detta!
Är det olagligt att skriva så?? Ja kanske... Men det förtjänar han!!!!

Så va det där med att börja på nått sätt..
Idag har jag en allmän gnäll dag. Där allt är emot mig, enlig mig själv!
Börja dagen med nackspärr som spridit sig ner i skuldran.. Synd om mig..

Så D F C!!
Ja vad står det för då.. Det kan man aldrig riktigt veta.

Om man inte känner mig personligen då förståss :)
D= Dont
F=Funking
C= Care

Önskar att man kunde göra det iallafall men så är det ju givetvis inte.
Allt faller tillbaka på luftslott och drömmar...
En människa bygger gärna luftslott. För att ha något att fantisera om och för att må bra helt enkelt. MEn är dessa J-vla luftslott så bra. Det du krast sett gör är att skapar en illusion av något sominte finns och som förmodligen kommer raseras för att ingen verklighet ser ut som ens dagdröm.
Positiva jag idag!
Men det är så... Ta kärleken tex. Du möter någon eller några där det uppstår attraktion. Du skapar dig en bild av personen och han är världens bästa. Du vänder och vrider på allt han säger och får det att framstå som om det är unikt.
Vilket gör att du skapar luftslott!
Eller så kan man vara riktigt korkad och gå till en spåtant och bli spådd om hur kommer mitt kärleksliv se ut..

Jojomensan! Det har jag gjort! Dock inte enkom i syftet att få veta allt om kärleken!

Givetvis så ser det alltid nästa fantastiskt ut... Så klart det gör det. Dom tar betalt per minut och ju fler frågor du har dessto längre tid, vilket innebär mer pengar!
NEJ jag vet.. Alla är inte så...
Och JA jag tror på det till viss del också..

Men åter till D I F C? (Do I fucking care)
Jag har valt att testa att bli spådd.. För ca 1 vecka sen!
Där lovades det guld och gröna skogar! :) Hipp hipp hurray!! Eller???
Jo rent allmänt ser det bra ut. Jag har gått vidare och hon nämnde delar från mitt förlutna som stämde. Mer om det kan ni läsa i tidare inlägg här i bloggen. (se 2010)
Hon träffa även rätt på att jag bytt jobb tidigt i våras. Hon nämde även egenskaper hos mig som jag och mina närmsta vet.
Vi gick vidare till arbetslivet. Och jag tala om för henne att ja, det stämmer jag bytte jobb i våras och jag stormtrivs. Hon berättar att jag kommer byta arbetsuppgifter till det mkt bättre... (hur det nu är möjligt? Då jag faktiskt avgudar det jag gör idag)

Men det skulle innebära mer pengar och större ansvar.. Ja, det låter spännande! Så absolut inte mig emot.
Jag frågar om Kärlek... ¨THE BIG QUESTION!!!
Jo då.. Jag är öppen för kärlek och trots att jag blickar bakåt och har erfarenheter med mig så är jag nu öppen att ta emot. Men med en varning som säger: "Tänk inte för mycket för då blir du trött i hjärnan! "

Jag vet precis vad hon menar så jag skrattar mest bara... Sen frågar hon mig om jag nyligen börjat prata med en man.... ??

Ehhh vad svarar man på det?? Jo jag e ju singel så det har jag gjort... *skrattar*
Hon säger: "Detta är helt rätt man för dig! Det kommer gå fort men inte så fort så att du blir rädd! Glöm inte bort din varning! Men det kommer bli ni!"
Hon fortsätter.. "Ni kommer åka på en resa väldigt snart.. Ingen solsemester utan mer en julhandel.."
Gissa om min hjärna nu går på högvarv.. :P
Hon frågar om jag vet vem hon pratar om och jag svara "Nja, jag har mina misstankar" 

Inte för att jag förstår riktigt hur hon kan veta det när inte ens jag vet om vi ska träffas eller vad som igentligen händer gör mig något förvirrad.
Hon sa massor med annat om denna person också som låter mer som luftslott eller en amerikansk romantisk film än som en spådom.. men men jag lyssde och antecknade! 

När hon är klar att berätta om denna fantastiska kärlekstid i mitt liv så frågar jag: " Är du säker på att vi tänker på samma? Kan det inte finnas någon annan man? Eller att jag kommer träffa nån annan??"
Hon drar 4 kort och svara: "Du kommer inte undan denna gång. Du vet när du träffar honom. Han har änglavägledning till dig"
Totalt chockad och förvirrad tackar jag för mig och vi går därifrån.

JAHA!!! Vad gör man med denna info då??
Jag vet ju för guds skull inte ens personens sko storlek! Eller hur han dricker sitt kaffe??
Vet inte ens om jag vill? Men THATS WHAT I KNOW!!! Mer än så vet jag inte!

Om jag skulle vilja veta?? Ja så klart! Speciellt nu efter den där spåtanten satt griller i skalle på mig!

Kan det vara så att det stämmer eller? Nyfiken har jag varit i hela mitt liv och tänker fortsätta med det också...
Men för guds skull!! Jag kan väl inte börja stalka en karl för att en spåtant sagt det heller? Eller hur gör man??
Hjärnspökena i mitt huvud är hyperaktiva just nu... Hälften säger... För fan!!! Dra medans du kan och dom andra säger.. You GO girl! Thats your man!! Just find him!
Medans hjärtat säger: Men hallå hjärnan!!! D F C!!!! Vi gör på mitt vis!
Dock som vi alla vet är kommunikationen mellan hjärtat och hjärna inte så bra!!! SÅ PANIK!!!! Vad gör man med vetskap som man inte vet om man ska tro på eller ej????

D F C eller D I F C??

MARRIED OR NOT, YOU SHOULD READ THIS ...


“When I got home that night as my wife served dinner, I held her hand and said, I’ve got something to tell you. She sat down and ate quietly. Again I observed the hurt in her eyes.

Suddenly I didn’t know how to open my mouth. But I had to let her know what I was thinking. I want a divorce. I raised the topic calmly. She didn’t seem to be annoyed by my words, instead she asked me softly, why?

I avoided her question. This made her angry. She threw away the chopsticks and shouted at me, you are not a man! That night, we didn’t talk to each other. She was weeping. I knew she wanted to find out what had happened to our marriage. But I could hardly give her a satisfactory answer; she had lost my heart to Jane. I didn’t love her anymore. I just pitied her!

With a deep sense of guilt, I drafted a divorce agreement which stated that she could own our house, our car, and 30% stake of my company. She glanced at it and then tore it into pieces. The woman who had spent ten years of her life with me had become a stranger. I felt sorry for her wasted time, resources and energy but I could not take back what I had said for I loved Jane so dearly. Finally she cried loudly in front of me, which was what I had expected to see. To me her cry was actually a kind of release. The idea of divorce which had obsessed me for several weeks seemed to be firmer and clearer now.

The next day, I came back home very late and found her writing something at the table. I didn’t have supper but went straight to sleep and fell asleep very fast because I was tired after an eventful day with Jane. When I woke up, she was still there at the table writing. I just did not care so I turned over and was asleep again.

In the morning she presented her divorce conditions: she didn’t want anything from me, but needed a month’s notice before the divorce. She requested that in that one month we both struggle to live as normal a life as possible. Her reasons were simple: our son had his exams in a month’s time and she didn’t want to disrupt him with our broken marriage.

This was agreeable to me. But she had something more, she asked me to recall how I had carried her into out bridal room on our wedding day. She requested that every day for the month’s duration I carry her out of our bedroom to the front door ever morning. I thought she was going crazy. Just to make our last days together bearable I accepted her odd request.

I told Jane about my wife’s divorce conditions. . She laughed loudly and thought it was absurd. No matter what tricks she applies, she has to face the divorce, she said scornfully.

My wife and I hadn’t had any body contact since my divorce intention was explicitly expressed. So when I carried her out on the first day, we both appeared clumsy. Our son clapped behind us, daddy is holding mommy in his arms. His words brought me a sense of pain. From the bedroom to the sitting room, then to the door, I walked over ten meters with her in my arms. She closed her eyes and said softly; don’t tell our son about the divorce. I nodded, feeling somewhat upset. I put her down outside the door. She went to wait for the bus to work. I drove alone to the office.

On the second day, both of us acted much more easily. She leaned on my chest. I could smell the fragrance of her blouse. I realized that I hadn’t looked at this woman carefully for a long time. I realized she was not young any more. There were fine wrinkles on her face, her hair was graying! Our marriage had taken its toll on her. For a minute I wondered what I had done to her.

On the fourth day, when I lifted her up, I felt a sense of intimacy returning. This was the woman who had given ten years of her life to me. On the fifth and sixth day, I realized that our sense of intimacy was growing again. I didn’t tell Jane about this. It became easier to carry her as the month slipped by. Perhaps the everyday workout made me stronger.

She was choosing what to wear one morning. She tried on quite a few dresses but could not find a suitable one. Then she sighed, all my dresses have grown bigger. I suddenly realized that she had grown so thin, that was the reason why I could carry her more easily.

Suddenly it hit me… she had buried so much pain and bitterness in her heart. Subconsciously I reached out and touched her head.

Our son came in at the moment and said, Dad, it’s time to carry mom out. To him, seeing his father carrying his mother out had become an essential part of his life. My wife gestured to our son to come closer and hugged him tightly. I turned my face away because I was afraid I might change my mind at this last minute. I then held her in my arms, walking from the bedroom, through the sitting room, to the hallway. Her hand surrounded my neck softly and naturally. I held her body tightly; it was just like our wedding day.

But her much lighter weight made me sad. On the last day, when I held her in my arms I could hardly move a step. Our son had gone to school. I held her tightly and said, I hadn’t noticed that our life lacked intimacy. I drove to office…. jumped out of the car swiftly without locking the door. I was afraid any delay would make me change my mind…I walked upstairs. Jane opened the door and I said to her, Sorry, Jane, I do not want the divorce anymore.

She looked at me, astonished, and then touched my forehead. Do you have a fever? She said. I moved her hand off my head. Sorry, Jane, I said, I won’t divorce. My marriage life was boring probably because she and I didn’t value the details of our lives, not because we didn’t love each other anymore. Now I realize that since I carried her into my home on our wedding day I am supposed to hold her until death do us apart. Jane seemed to suddenly wake up. She gave me a loud slap and then slammed the door and burst into tears. I walked downstairs and drove away. At the floral shop on the way, I ordered a bouquet of flowers for my wife. The salesgirl asked me what to write on the card. I smiled and wrote, I’ll carry you out every morning until death do us apart.

That evening I arrived home, flowers in my hands, a smile on my face, I run up stairs, only to find my wife in the bed -dead. My wife had been fighting CANCER for months and I was so busy with Jane to even notice. She knew that she would die soon and she wanted to save me from the whatever negative reaction from our son, in case we push through with the divorce.— At least, in the eyes of our son—- I’m a loving husband….

The small details of your lives are what really matter in a relationship. It is not the mansion, the car, property, the money in the bank. These create an environment conducive for happiness but cannot give happiness in themselves.

So find time to be your spouse’s friend and do those little things for each other that build intimacy. Do have a real happy marriage!

Many of life’s failures are people who did not realize how close they were to success when they gave up. ♥

Hur Män Blir Kära! - De sju stegen av kärlek

De känslor av kärlek kan vara samma för båda könen, men de olika stadierna i kärlek är en helt unik upplevelse. Förstå hur män tänker och hur män blir förälskad.
När kvinnor blir förälskad, är det fylltv lycka och” saknar-dig” texter.
När män blir förälskad, ja, det är bara annorlunda. Så hur blir män kära och vad är det som verkligen händer i en människas sinne?

För män att bli kära, är en glad upplevelse, men den riktiga ”älska-känslan”kommer dröja en stund.
Medan kvinnor kan uppleva en intensiv våg av känslor så fort de möter en kille som de vill ha, Killars känslor fungerar inte riktigt på det sättet.

Ta reda på hur män blir förälskad och de olika stadierna de upplever här.

Steg 1 - Värdering

Det handlar om utseende och omedelbar attraktion. För att få kvinnans tankar att tvivla. Män är ganska ytliga när det gäller att få känslor vid första ögonkastet.

Kvinnor kan bli kära efter första samtalet med en man, medans män dras till en kvinna bara för hennes fysiska aspekter, och ingenting annat.
Utseende är av största vikt för män, men det behöver inte nödvändigtvis vara hela paketet. Varje kille har sina egna preferenser i vad han tycker om hos en kvinna, vare sig det hennes ansikte, hennes ben, hennes leende eller ens hur hon drar händerna genom håret.

En kille kanske inte ens vet vad det är som han attraheras av hos en tjej som han gillar, men om han finner något intressant i henne, kan han uppleva så kallad attraktion. [Enkät: Vad tycker killar om hos en tjej fysiskt]

Steg 2 - Förälskelsen

Män uppskattar många kvinnor på en daglig basis. De försöker stjäla andra blickar eller få en flickas uppmärksamhet hela tiden. Men det är inte alltid med framgång, antingen för att han inte försöker tillräckligt hårt eller för att kvinnan helt enkelt inte är intresserad av honom. I förälskelse stadiet om hur män blir förälskad finns även att ”uppvakta steget för kärleken” , vilket är dating stadiet.

En man kan uppskatta en hel del kvinnor, men han bli egentligen inte förälskad i dem alla. Om han uppskattar en kvinna, och är intresserad av att fria till henne eller fortsätta med henne, då går han in i förälskelse fasen.
En man kan försöka få en kvinna på olika sätt, men om hon inte accepterar hans försök/flirtar så kommer han att förtränga henne som om hon bara är en attraktiv tjej han velat gå ut med

Det är lättare för en man att ha en tjej en dag och glömma att han någonsin velat henne nästa eftersom han har så många steg att ta itu med innan han ens blir kär på riktigt.

Steg 3 - Attraktion

Om en attraktiv tjej besvarar en killes närmande, går han in i attraktionen skede av kärlek. Fram till denna fas, kan en kille gå ifrån en tjej utan smärta eller sorg, även om flickan avvisar honom. För det betyder bara att han inte riktigt försökt tillräckligt hårt, och han är inte tillräckligt förälskat för att bry sig om ett NEJ utan ser det som att han bara försöker få lite tur.

Men om en tjej visar minsta tecken på att vara intresserad, eller om ens han antar att hon är det i honom, gräver killen djupt in i sina känslor i detta skede . I detta skede bestämmer han sig för att fullfölja med henne och få henne att falla för honom.

Steg 4 - Intryck

Att förstå hur män blir förälskad är komplicerad grejer, men uppriktigt sagt, han långt ifrån att bli kär i henne just nu även i detta skede. Allt han vill göra är att få flickan att gilla honom Han visar upp sin bästa förmågor och egenskaper till henne. Han planerar dejter och spenderar pengar på gåvor för att svärma flickan. Han är definitivt inte kär, men han vill att något bra ska komma ut ur detta skede av intryck.

Steg 5 - Övertygelse

Om en kille har framgångsrikt klarat sig igenom de olika stadierna av kärlek, skulle han nu börja att undra om det finns något mer i luften. Men istället själv bli kär i flickan, allt han oroar sig över hur han ska övertyga flickan att bli kär i honom

Han skulle verkligen vilja ha flickan i detta skede och skulle definitivt vilja gå ut med henne, men osäkerheten finns fortfarande och det förvirra honom. Han skulle inte vara till mods förrän han är säker på att tjejen verkligen gillar honom.

Denna etapp är särskilt framträdande när en kille blir kär i en vän. Han kan verkligen inte försöka imponera på henne genom att köpa presenter eller ta ut henne på dejt, men ändå, skulle han inte kunna sluta fundera över hur man övertyga en flickan att gå ut med honom. I detta skede bryr sig en kille om är hur man får flickan att gilla honom.

Steg 6 - Bekräftelse

Om han kan övertyga flickan och få henne att bli kär i honom, han är en lycklig man. Han gillar att det seriösa dejtande är på väg.
Men fram till nu, i sin strävan att få flickan att avguda honom, har han inte frågat sig själv om han verkligen gillar flickan och om han verkligen vill gå ut med henne. Fram till detta skede, har hans huvudsakliga mål och fokus varit att få flickan att bli kär i honom. När flickan är kär i honom, först då kan man på allvar börja överväga om han vill ha en relation med flickan som nu älskar honom.

Det är en självisk drag, men det är något evolutionen har lärt alla manliga arter. "Slösa inte tid att tänka. Tillbringa din tid på att öppna flera nöt*. " (*Spend your time searching for more places to bust a nut)

Nu när flickan är kär i honom, tar han ett par dagar att luta sig tillbaka och väga för och nackdelar med att vara i ett förhållande med den där tjejen. Kan han verkligen älskar flickan också? Kommer han att vara nöjd med henne? Är hon den kvinna han vill ha och behöver?

Steg 7 - Han är redo att älska

Om en man är övertygad om att han verkligen gillar tjejen och vill vara med henne, går han denna sista fas av kärlek, där han är redo att bli kär i flickan. Å andra sidan, om han inte är riktigt övertygade om att tjejen är den rätta partner för honom, kan han börja undvika henne eller förlora intresse av att behaga henne på grund av hans förvirring.

Någonsin dejtat en riktigt bra kille som började uppträda som en idiot ett par veckor i er relation?

Tja, du vet vad som hände nu, eller hur?

Slå spelet till din fördel

Hur män blir förälskad i en kvinna är irriterande skitsvårt att förstå. Och det är mer irriterande att veta att männen har faktiskt förmåga att få kvinnoratt  bli kär i dem innan de ens tänkt på att gå ut med dig, men det är så män blir förälskad och de har verkligen inte har något val.

Men om du verkligen vill slå killen i sitt eget spel, gör det inte självklart att du verkligen gillar honom vid första ögonblick. Håll det enkelt och spela hårt för att få en stund.

Det kommer att göra det ännu svårare för honom att vinna din kärlek, och när han slutligen gör det vinner du över, kommer han aldrig någonsin vilja lämna dig för att du är en så tuff fångst att låt gå!

Tja, kanske du vet nu hur män blir förälskad i kvinnor och de sju stadierna av kärlek hos en man funkar, men om du vill vinna hans hjärta och göra honom så att han vill ha dig, komma alltid ihåg att låta honom arbeta hårt för din kärlek!

För just DU är speciell!!

Ja nu ska jag ta mig i kragen och börjar skriva ner mina skumma, tokiga, härliga och lite halvgalna tankar igen...

Haft en paus och känner att jag hitta tillbaka.

Här faktiskt fått mail från personer som saknar den också..

Som vanligt skriver jag ut VARNINGEN nu!! Klara du inte av stavfel, särskrivningar och flummiga inlägg om livets viktiga detaljer så sluta läs nu!

Alla mina inlägg handlar om verkliga händelser.. Inte alltid mina egna men verkliga tankar och intryck!

Ja det kommer snusk också...

Är fortfarande besatt av mans kroppar eller fantastiska bilder som talar och vilar mer än gärna ögonen på vackra saker.. Att kärlek är förvirrande står jag fast vid och att vissa människor inte förtjänar så mycket majonnäs står jag också fast vid...

För er som inte vet vad jag svamlar om har lite läsning att göra.....

Majonnäs!!

Ja en räkmacka genom livet skulle sitta perfekt... Varför har vissa det och andra inte?

Handlar det om positivt tänkande eller? Kan det vara så att uttrycket "glida på en räkmacka" grundar sig i avensjukan från pessimister? Jag har ingen aningen...

Om du är pessimist så antar du alltid att det värsta kommer hända dig. Du anser att allt är trist och att enda anledningen till att nått som får dig att le endast kommer till dig för att "universum" ska kunna slå till hårdare.... Eller??

Kan det vara så att en pessimist egentligen glider på en räkmacka utan att dom ens är medvetna om det? Bara för att dom själva anser sig vara längst ner behöver det inte betyda att dom är det?

Är jag en pessimist? NEJ, tror knappast det.. Men en räkmacka skulle inte sitta helt fel! Kan det vara så att jag fått en räkmacka att glida på men jag är så glupsk att jag åt upp den?? :)

Ja mer troligt faktiskt!

Om man är en pessimist, hur kan man vända tanke på sig själv? Räcker det med att man halkar lite på spilld majonnäs eller?

Har pessimister lättare att hamna i depression eller är dom för negativa att tro att det kan drabba dom? Kan det vara så att en positiv person faller hårdare och kanske är det dom som egentligen behöver en räkmacka genom livet?

Som vanligt så är det många obesvarade frågor… Så vad kommer jag fram till då??

Jo jag tror att är en anekdot…, Att det handlar om att dom som anser att uttrycket ”glida på en räkmacka” kommer från människor som vill men inte vågar att chansa och satsa.. Utan anser att dom som ”glider” valt en enkel utväg… Människor som anses ”glida på en räkmacka” kanske är konflikts rädda eller helt enkelt bara smarta nog att undvika katastrofer! Jag tror även att om man inte frågar får man inget veta vilket också kan leda till en katastrof och på så sätt kanske människor som är frågvisa anses ”glida på en räkmacka”.

Vad som är en katastrof är ju upp till den som drabbas av det att avgöra, tycker jag.

Själv skulle jag nog inte vilja ”glida” då jag anser att allt som drabbar mig eller alla prövningar jag får kommer av en anledning.

Hur jag själv tar situationen och om jag anser mig vara ett ”offer” eller ej. Mer om Offer kan ni läsa i mina gamla inlägg.

Summa sumarum: ”glida på en räkmacka” är upp tillbetraktaren att avgöra inte upp till den som ”glider” !

Nu äntligen kommer ÖGONGODISET!

Knappast någon brist på tankar här inte.. Har dock ingen bärbar dator och det blir inte samma grej att kladda ner tankar sittandes på en stol.
Men några av mina funderingar just nu kretsar mest kring varför alla killar/män letar efter en perfekt, självsäker, självständig stark kvinna? När dom väl träffar någon som är detta så ”skiter” dom på sig. Blir livrädda för att man klara av allt själv!
Var är problemet? Har ni alla så stort behov av att vara behövda? Eller är ni rädda för att en tjej ska kunna göra det bättre än ni? Ni vill ju så gärna bli ompysslade.. SÅ varför inte låta tjejen fixa allt et där som ni säger att ni ska göra imorgon men aldrig gör??
Är det så skrämmande med en stark kvinna?
Vi har faktiskt också ett enormt stor behov av närhet!!
Att få nosa öra och klia rygg… Ligga sked och bara mysa…
JAG ÄR KRAMSJUK!!!!!!!!



“When I dare to be powerful, to use my strength in the service of my vision, then it becomes less and less important whether I am afraid.” ~Audrey Lorde

Att  jag vågar vara annorlunda, att följa mitt kall oavsett viskningar, oavsett att folk stirrar, då bryter jag igenom de gränser som andra har placerat och skapat om mig.
Jag känner mitt sanna jag och inom mig finner jag själv den styrka och den makt som är mitt  sanna jag.
Mitt ljus lyser klarare, inte nedtonat av mörkret från andra och mitt förflutna.

Och när jag gör mig tillänglig för andra, vad det nu kan vara?
Är det den tillgänglighet som betyder mest, inte min rädsla för mitt kraftfulla och engagerande ”att vara”.
Jag är inte heller rädd för att jag på något sätt saknas.

När du upptäcker din vackra JAG, lager på lager, som skalar bort det gamla, oanvändbara delar av dig som brukade vara, kommer du att avslöja och utvecklas till något storslaget i dina bästa, mest orädda stunder.
Och när dessa stunder inträffar, låt dig inte fastna i själva domen utan snarare omfamna det nya du, Låt dig exponeras lite i taget… Våga vara ditt sanna jag……

Hitta en text i  min systers blogg...


Till herr cancer....

För ungefär ett år sedan kom du och tog min kropp i besittning.
Jag visste inte då att det var du, även om jag hade mina aningar.
När din identitet var avslöjad var karusellen igång och inget har
sedan dess blivit riktigt sej likt.
Alltså, så himla fräckt.
Hur kunde du ockupera min kropp på det viset.
Som en parasit har du snyltat på min egendom.
Envist har du sugit dej fast.
Spridit dina tentakler inte bara där mitt bröst har suttit.
Ånej,det räckte inte med det.
Du har orsakat mej håravfall, svampinfektioner värk och andra oinbjudna åkommor.
Men det allra värsta är nog att du infekterade mina tankar och därmed fick fritt spelrum både dag som natt.
Men du!
Nu räcker det.
Nu ska du ut.
Jag kan med 100% säkerhet säja att jag aldrig vill se dej igen.
Jag har aldrig varit så säker på något i hela mitt liv som jag är på just det.
Ge dej av! Gå nu och kom aldrig, aldrig åter.
Min kropp och mina tankar är mina.
Du har snyltat nog nu.Jag vet, jag vet. Tjata inte.
Du tog med dej en del positiva saker.
Du fick mej faktiskt att vakna upp och inse att livet inte är något man ska ta för givet.
Du gav mej en "spark i baken" och för det är jag innerligt tacksam.
Jag lovar att jag ska förvalta den kunskapen väl, varje dag i resten av mitt liv.
Som en blomma ska jag vårda mej själv för att växa och bli något vackert.
Insikten var smärtsam och uppvaknandet du gav mej var brutalt.
Men nu har du gett mej allt vad du kan ge och jag har gett dej ett år av mitt liv.
Det får faktiskt räcka.
Nu väljer jag att gå vidare utan dej.
Så farväl, min oönskade kroppsockupant.
Hos mej är du aldrig mer välkommen.

Text: Min syster som haft bröstcancer


Någon jag känner hade kommenterat. Tyvärr lever personen inte längre...

Jag vill också säga: bye, bye!!!
Men här har han grabbat tag ordentligt!
Vi får se vem som vinner!
Kram
XXXXXX